Nu har jag efter ytterligare en veckas jobb börjat vänja mig vid mitt jobb och mina gangsterungar! Och konstaterar att tide går väldigt fort, jag är snart halvvägs!

  Min skolgård, de små skjulen runt om är klassrummen

Under veckan som gått har jag varit i skolan. Varje dag har det varit någon mindre trevlig upplevelse. Men jag börjar vänja mig, och det känns inte lika hemsk och hopplöst som efter första veckan. Jag har också lärt känna de olika barnens personligheter bättre och alla är ju egentligen så himla härliga!

Mindre trevliga incidenter:

*En unge stoppar ner fingret i limflaskan och slickar sedan av det. Mmm!

*Några ungar hade rymt från klassrummet så jag skulle fånga in dem, på grund av praktiska omständigheter fick jag gå i omgångar. När jag kommer tillbaka med nästa par vildingar sitter en av de första och grinar och profesor Santos pekpinne-träbit ligger i papperskorgen i två delar. Var nog tur att jag inte såg det.

*En unge har fått tag på en rejäl glasbit och ska bestämt döda sin klasskompis som försvarar sig med en stol.

  Ett par av alla mina underbara vildingar =)

Men det har också varit flera bra stunder, när man känner att någon faktiskt fattar vad det handlar om efter att ha suttit tillsammans en stund. Att barnen i min klass överhuvudtaget lärt sig skriva känns som ett under när man ser hur miljön är i klassrummet. Vi har jobbat med flera bokstäver, Bl a Gg, Pp, Ññ, Qq, Ff, Ll/ll. Först färglägger man bokstaven och klistar in den i sin bok, sen skriver man en sida med bokstaven i kombination med de 5 vokalerna, Pa, Pe, Pi, Po, Pu, pa, pe, pi, po, pu. Sen får man ett papper med meningar där man ska lokalisera, identifiera och färglägga den aktuella bokstaven. Till sist är det diktamen. Läraren säger ord och barnen ska då lista ut hur det stavas och skriva varje tre gånger i sin bok. På Ll är det t.ex Llama, amarillo, Llave. Vi har denna veckan också börjat med subtraktion (om det nu är så att det är första gången) och det går ruskigt bra!

På eftermiddagarna skyndar jag mig hem för lunch, och sedan till min lektion i spanska. Har haft tre denna vecka och det känns verkligen att jag är bättre nu, nu pratar jag visserligen inte lika bra, men nästan lika lätt spanska som engelska. Beror kanske inte bara på lektionerna utan också på att jag varit här längre, och dels att jag umgås mycket med Fatou och då måste prata spanska. Jag har vid några tillfällen till och med kommit på mig med att tänka på spanska! Lovande... Känns hur som helst jävligt gott att ha fått lite självförtroende i språket =)

  Födelsedagsbarnet bjöd på pizza i vårt kök

Idag har Chris fyllt 23, GRATTIS! Så igår firade vi honom med pizza, tårta och utgång =) På klubben anslöt fler, bl a hans trevliga kollegor som jag inte träffat förut. Klubben var ett himla fint ställe, men som vanligt lite för mycket latino... Konstigt det där! Det var iaf några låtar inemellan på engelska, me like! Imorgon ska han springa Lima Media Matathon, jag är inte avundsjuk... Men lycka till Chris!

 Alla ljusen klarade han såklart att blåsa ut!

För min del är det dessutom långhelg, på måndag firar de Santa Rosa de Lima-dagen. Hon var en nunna som levde ett oklanderligt liv, (när folk sade att hon var vacker klippte hon av sig sitt hår för att de inte skulle lockas i synd och dylikt) och blev det första katolska helgonet från de amerikanska kontinenterna. Jag och Fatou passar på att resa bort lite igen! Denna gången blir det staden Ica som erbjuder sandboarding med dunebugging (som snöskoter fast på sand tror jag) och Paracasöns djurliv. På Tisdag blir det jobb igen, och min sista spansklektion. Men är som sagt halvvägs snart, både med jobbet och hela resan. Längtar till Machu Picchu!

  Kvällens huvudperson Chris med Shiela, Fatou och mig på Dolce

Idag har jag och Fatou varit i Lima downtown för första gången. Stadsdelarna Miraflores och Barranco ligger bättre till och erbjuder bra stadskärneaktiviteter de med, så det har inte blivit av förrän nu... Det var i Lima Central som staden grundades 1535 av Pizarro, på platsen som i dag är Plaza de Armas, eller Plaza Mayor. Det var också på detta torg Perus självständighet utropades 1821. Nu blir det till att ladda för en ny vecka som skolfröken/ordningsvakt...

 Plaza de Armas och Palacio de Gobierno

Veckan som gått har jag börjat med mitt volontärarbetande. Jag jobbar som lärarassistent på No. 7230, Flores de Villa-skolan i Lima. Min klass är 1B, med knappt 20 elever. I området är det fattigt, och väldigt mycket sociala problem. Mina barn är glada, men väldigt aggressiva mot varandra. Somliga kan inte läsa eller knappt skriva. Det märks att man är uppskattad, redan första dagen kom flera elever fram till mig på skolgården och bara kramade mej (eller min ben då, de är inte så stora...)

Tisdag kväll var vi i volontärgänget på en dansföreställning med klassiska peruanska danser.  Det var riktig orkester som spelade och en grupp på 12 st riktigt duktiga dansare.  Som mellanakt var en grupp som spelade och dansade musik från området vid Titicacasjön.  Kläderna byttes mellan varje dans, och var emellanåt klassiska, kostym resp. långklänning, och andra mer folkdräktiga. Grymt fina var de allihopa. Jag fann det intressant att i nästan alla danser ingick viftande med näsduk.

  Brisas del Titicaca - La Marinera Norteña 

På måndagen var jag bara på skolan nån halvtimme, för att se stället, träffa rektorn, läraren och klassen. Roger från Intej hjälpte mej med mina bussar och satte mig in i skolans och elevernas situation. Redan på onsdagen, min andra riktiga dag, blev jag lämnad själv med klassen i två timmar, eftersom min lärare inte dök upp. Det hela urartade ganska snabbt, och barnen var ungefär överallt i klassrummet. På bänkar och klättrandes i taket, skrikande och bråkandes. Var väldigt svårt att få gjort något produktivt alls, då jag inte visste speciellt mycket om vad de skulle göra, allt material var inlåst, samt kanske främst att mitt språk inte är riktigt i form än. När profesor Santos kom blev det väl lite bättre disciplin på galningarna...

  Min klass!

Torsdagen blev en klart bättre dag. Jag konstaterade att Jhon i min klass inte kunde läsa, vi satt en bra stund tillsammans, och det kändes som att han kunde lite bättre efteråt! Dessutom konstaterade jag att jag kan de flesta namnen i klassen. Efter skolan blev det snabbt hem och äta, för sedan var det dags för min första spanskalektion! Min lärare Patricia verkar väldigt bra, och jag fick upp självförtroendet i min spanska en bit =) På kvällen blev det karaoke med Shelley och Andrew som främsta sångare! Mycket trevligt!

  Andrew, Teresa, Lisa, Fatou, Shelley och jag har precis kollat på solnedgången i Barranco

Äntligen fredag och två dagars ledigt! Det tjuter bra i öronen när man kommer hem efter allt skrikande. Man blir gott trött av att jobba på skolan och det känns mer som att jag är ordningsvakt är lärare. Barnen tar varje chans de får att komma undan sitt arbete. Men jag har iallafall börjat se vilka som faktiskt är kissenödiga och vilka som bara vill ut och leka... Profesofa, puedo ir al baño? Vissa barn har nämligen en lite glimt i ögat när de frågar. Andra tjuter till av glädje, och då vet man att man inte borde sagt ja :p

  Anticucho!

För att fira helgen, och att det var Teresas sista dag i Peru gick vi ut och åt Anticucho, kohjärta. Tanken var att vi skulle ha sangría till, men det visade sig att damen som hade restaurangen gått och blivit god katolik, så inget alkoholhaltigt fanns. Menyn innehöll ett tiotal bibelcitat... Men även om det låter himla läskigt är hjärta väldigt gott. De har massa kryddor och resultatet blir som ungeför som biff. Häromdagen gjorde Gloria en komage-rätt, den var inte lika god, det första i Peru jag inte gillat.

Imorn ska jag och Fatou till Lima downtown! Kram <3

Efter Trujillo tog vi en buss till Máncora i norra Peru. Denna bussen var betydligt bättre än den vi kom att åka hem med. Var nästan som på flyget! Man checkade in väskan, de tog fingeravtryck och alla passagerare filmades. Stolarna var bekväma och gick bra att sova i. En mexikansk moralfilm visades, den handlade om äktenskapets behov av Jesus närvaro. Var kanske inget vidare, men väl med engelska subs! Framme i Máncora checkade vi in på Hospedaje Sol y Mar. Låg himla fint till, och man hörde väl vågorna in i sovrummet...

  Fatou vid poolen =)

Jag bestämde mej för att prova på surfing, var himla skoj!! Jag insåg att det skulle bli bäst om jag tog en lektion först. Carlos var himla duktig, och hade surfat i 9 av sina 22 år. Med sina grodfötter skötte han transporten, så jag inte skulle trötta ut mej på simmandet. Han hjälpte mej också att hålla balansen och ropade när det var rätt ögonblick att försöka resa sig.

 Carlos går igenom grunderna

Jag kom upp och surfade i alla fall 5 vågor under min timmeslånga lektion, varav två nästan hela vägen upp på stranden. Jag var så nöjd att det funkade att jag inte märkte att vattnet höll på att ta slut! Riktigt häftigt! Dessvärre blev det inte nåt kort på mej surfandes… De bästa vågorna var en bit bort från stranden, och när jag väl kom mej nära hade Fatou nog tröttnat… Men jag gjorde det!

 Jag på brädan

På kvällen ville jag prova en annan ceviche, med blandade skaldjur. Vi valde en billigare restaurang än dagen innan, där vi delat en lyxig italiensk pizza. På nåt sätt lyckades jag istället för ceviche beställa in hummern (=Langosta, Langostini=räkor, betydligt billigare!) Cevichearna låg på 16 eller 18 soles, och när han sade ochenta (80) tolkade jag naturligt det till arton… Var väldigt konstigt att jag fick in en hel hummer! Med blandade skaldjur visserligen… Men jag tänkte inte mer på det, utan åt i godan ro. Andra saker är så himla billiga här, så varför inte också hummern? Så när vi skulle betala fick jag en smärre chock. Sedan dess har Fatou mobbat mej genom att vid valda tillfällen utropa ochenta! Himla roligt tydligen :p (80 soles är drygt 200kr, men ändå) Hur som helst måste jag förbättra min spanska, snabbt!

  Ochenta!

Hur som helst hade vi det himla gott, Limas ständiga vintermolntäcke är fruktansvärt tråkigt! Sola, bada och strosa runt. Máncora har sol året runt, och under högsäsongen är det här Perus jetset håller till…

  Bad i Stilla Havet… Jag verkar ha spanat in några snyggingar!

Frukost på stranden, och underbara solnedgångar! Ölen kostade 4 soles, för en rejäl flaska och kall! Och happy hour på drinkarna =)

  Sista dagen blev det den avsedda Cevichen, (räkor, lime, rödlök, salt och chili) serverad med torkad majs och bananchips.

På måndagen tog vi oss ner på stan och bokade våra flygbiljetter. Första biten, Lima-Trujillo gick på 600 soles, vilket vi tyckte var rätt dyrt. Planen var att sedan ta en buss till Máncora, kanske en dagstur till Punta Sal ett stycke norrut, för att sedan flyga från Tumbes tillbaka till Lima på lördagen.

Flygandet med LAN gick utmärkt. Men fast vi tagit oss en bra bit norrut, och bort från Lima, var det moln även i Trujillo... På flygplatsen väntade Oscar och hans taxichaufför, och vi blev körda till en vän till Oscars lägenhet, där vi fick ett rum att sova och ha våra väskor i. På kvällen gick vi runt lite grann i Trujillos centrum, med gamla kolonialbyggnader och torget, som här, och som i alla städer, heter Plaza de Armas. Oscar rekommenderade sedan ROKY´s, en stor restaurang som serverade criollo-mat. Jag provade en Lomo Saltado, en Peruansk specialitet.

Nästa dag bar det av på arkeologiska äventyr, först till Huaca de la Luna, måntemplet, tillhörande Mochekulturen. Moche levde mellan 100-800, och templet var riktigt tufft, Man hade nämligen begravt templet inte mindre än fem gånger, och sedan byggt ett nytt utanpå! Genom att på valda ställen öppna upp templet har arkeologerna hittat sex nivåer av väggmålningar (ungefär som på en lök...), väl bevarade. Målningarna är i färg och relief, och föreställer bl a gudar, krigare och krigsfångar. I 7 terrasser är olika motiv avbildade för olika våningar på templet, längs stora delar av templets ytterväggar.

  Tre av de 7 nivåerna, fast färgerna är bättre i verkligheten. Man ser också lite in i templet, nästa lager.

 Guden Ayapec

På andra sidan den nu försvunna staden, ligger Huaca del Sol, enormt till storleken, (228 x 136 x 48 m) också byggt i terrasser och av tegelsten, men dessvärre har gravplundrare och 1500 års väder gjort att endast en tredjedel finns kvar. Denna byggnad var mer administrativ.

Jag, staden och Huaca del Sol

På lunchen åkte vi till byn Huanchaco för att äta. Det blev som sagt min första Ceviche =) Efteråt gick vi längs stranden och kollade på byns berömda bananbladsbåtar, som fortfarande används till fiske.

 Oscar och jag i Huanchaco

På eftermiddagen blev det mer arkeologi, i Chan-Chan. Chimu-folket (850-1470) var inte lika konstnärliga som föregångarna Moche, men resterna av palatset var enormt stort! Ursprungligen fanns nio palats, det man kan besöka täcker 11 hektar, och var endast till för kungafamiljen.

 Chimu lät många av väggarna prydas på temat; djur på marken, sedan havet och överst himlen.

Man hyllade månen och havet till skillnad från inkafolket (som kom att erövra staden, strax innan spanjorerna kom) som hyllade solen och bergen.

  Kontor för administration, väggarna symboliserar fiskenät. Cirklarna nertill är månar, och i salen finns 364 stycken, för årets 13 måncykler.

Idag har varit en fruktanskvärt seg dag! Vid 19 igår kväll gick bussen från Máncora, och inte framme förrän 17 idag! Aldrig nånsin att jag skulle komma på tanken att sätta mig på en 22-timmarsbuss i Sverige! Det räcker ungefär till hela Sveriges längd! Stopp längs hela vägen, mitt i natten! Folk ska på och av överallt... Och det är ju ännu lättare att sova när man vet hur enkelt det skulle vara för min lilla väska att råka försvinna på nåt av de 15 stoppen! Vi kunde valt en non-stopbuss också, men den avgick 2 timmar tidigare, och vi ville ju vara kvar meeera i paradiset!

Hur som helst har vi haft det himla gott, fast jag har dragit på mej en sola-och-bada-för-mycket-förkylning, inget vidare det heller... Innan Máncora blev det också ett stopp i Trujillo med Moche- och Chimu-kulturerna som viktigaste punkter. Här hade vi Fatous vän Oscar som guide, toppen! Också en snabbis till Huanchaco för lunch och bananbåtsjakt!  Min första Ceviche! Perus nationalrätt består av 5 saker: rå fisk, limesaft, rödlök, salt och ají, chili. Riktigt gott och friskt =)

    Ceviche, serverad med sötpotatis, yuca, majs och chili

Tanken är att det ska komma en ordentlig redogörelse där jag får med allt, men det hinner jag inte idag, måste ta igen lite sömn, och imorn blir det jobb! Första dagen =) Läskigt!

 2-minuters solnedgång i Máncora...



Jag och Fatou har det saa gott har uppe pa perus riviera! Frukost pa stranden varje dag och billig ol! Igar tog jag, tro det eller ej, en surflektion! Riktigt tufft! Ikvall blir det dassvarre tillbaka till Lima, for pa mandag blir det jobb... Nar jag kommer hem till Lima ska jag skriva mera och lagga upp massa bilder! Tills dess, PUSS OCH KRAM!!!

Idag åkte jag till Fatou och Teresas hus för att planera min och Fatous resa nästa vecka... (Weii!) Vi tog en buss till Parque Kennedy i Miraflores och åt en bit mat på Bembos, Peruanska McDonalds. McDonalds finns här också, överallt, men Bembos ska tydligen vara bättre... Sedan gick vi ner till stranden, är så tufft med alla stup, och ljudet, ljudet av vågorna är något enormt! Så mäktigt!

  Jag, Teresa och Fatou, Stilla havet i bakgrunden

  Hyfsat stora sandkorn...

Lima har inget riktigt system för kollektivtrafiken, eller trafiken överhuvudtaget! En spårvagnslinje är dock på gång. Innan man går på bussen får man fråga vart den är på väg och det finns inga tidtabeller. Men som tur är gäller ju hora latina.

På bussen finns en chaufför och en ropare. Det är roparen som öppnar dörren, talar om vart bussen är på väg och ser till att folk kommer ombord snabbt. När bussen börjar rulla hoppar han sedan på i farten! Normalt pris är 1 sol för normala resor, annars 1,5 eller 2. För korta resor kan man förhandla, har man tur kommer man undan med 50 centimos! En sol är ungefär 2,70 kr, så det är inte speciellt stora summor det handlar om! Västtrafik borde definitivt komma hit på studiebesök...

Smidigt är också taxi, man förhandlar om priset, och om man kommer överens hoppar man in. Jag har betalat mellan 5 och 8 soles för resor på runt 20 minuter, rätt okej det också...

  LarcoMar Mall till vänster. På taket på det svarta höghuset ovanför har de fallskärmshoppning. Me like!